Wittingmetoden

Wittingmetoden kan tillämpas i olika läs- och skrivinlärningssituationer. De två vanligaste sätten att tillämpa metoden är "nyinlärning", läs- och skrivinlärning för nybörjare, och "ominlärning", arbete med att undanröja elevers läs- och skrivsvårigheter. Metodens olika tillämpningsområden har en gemensam syn på läs- och skrivprocesserna och på lärandet men det praktiska arbetet skiljer sig en del, eftersom respektive målgrupps förutsättningar inför det kommande läs- och skrivarbetet är olika.

Wittingmetodens huvudbegrepp

I Wittingmetoden framhålls två "grundelement". Det ena, elevansvaret, gäller skapande av en anda för aktivt lärande, eleven måste förstå att lärande är en inre process och lära sig ta inlärningsansvar. Det andra gäller arbetsmaterialet, de innehållsneutrala språkstrukturerna. Samspelet mellan de båda grundelementen är avgörande i allt praktiskt Wittingarbete.

Arbete med läsning och skrivning utgår i Wittingmetoden från läsprocessen två delar, den ena har teknisk karaktär och kallas i metoden symbolfunktionen. Arbete med den syftar till lärande av det alfabetiska systemets grundprinciper. Symbolfunktionen övas främst multisensoriskt med s.k. avlyssningsskrivning. Den andra huvudkomponenten kallas förståelse≠funktionen och har kreativ, skapande karaktär. Arbetet med den sker främst genom fri association och är inriktat mot språkets byggnad och aktivering och vidgning av det egna ordförrådet. I förlängningen gynnas läsförståelse och skapandet av innehåll i egna texter. Symbolfunktion och förståelsefunktion är båda lika viktiga, och övas båda varje lektionspass. I båda används innehållsneutrala språkstrukturer, men på olika sätt i syfte att ge de olika funktionerna gynnsamma inlärningsbetingelser.

Nyinlärning, läsinlärningsmetod för nybörjare

Förberedelsearbete

Det ovan kort beskrivna synsättet präglar arbetet, men eftersom eleverna är nybörjare förbereds den egentliga läs- och skrivinlärningen konkret på flera sätt. Eleverna skolas t.ex. omsorgsfullt in i ett självständighetsarbete med syfte att lära sig arbeta självständigt och kunna ta ansvar för sitt lärande. Eleverna får här själva föreslå lämpliga aktiviteter. Lärarens roll är att diskutera vad varje elev vill göra och hur det känns att kunna, men också vad man kan ta ansvar för att göra självständigt och vad man kan lära mer i det man då gör. När eleverna klarar självständighetsarbete underlättas individualiserat klassrumsarbete.

I det förberedande arbetet lär sig eleverna t.ex. också att lyssna aktivt och undersöka sitt eget muntliga språk i jakt på språkljuden som är grund för bokstäverna. Eleverna utvecklar där en medveten och reflekterande hållning till språket, s.k. språklig medvetenhet. Olika delar av de förberedande aktiviteterna kan även intressera de elever som kommit igång med sin läsinlärning och fördjupa deras förståelse av språk, läsning och skrivning.

Egentlig läs- och skrivinlärning

När eleverna är klara över att språkljuden hör hemma i deras eget språk, fokuseras och bearbetas de ett och ett, utifrån en ljudsaga. I nästa steg presenteras tillhörande bokstav och formen lärs in. Inlärningsgången är bestämd: Alla vokaler först och sedan de flesta konsonanterna. Symbolerna lärs in utan koppling till färdiga bilder. Sammanljudningen påbörjas när alla vokaler och en konsonant är inlärda. Man arbetar ofta i mindre grupper och diskuterar där takten i arbetet med det som är nytt och skall läras säkert. De som kan läsa får stimulans att utvecklas vidare. Egen textläsning och fri skrivning aktualiseras, när en elev har förutsättningar för detta. För somliga finns det med från början redan i självständighetsarbetet.

Först när eleverna kan läsa och stava ljudenligt och börjar ana var de behöver veta mer introdu≠ceras c, x, z och q och den s.k. ljudstridiga stavningen. Det sker då med utgångspunkt i små texter som eleverna läser, funderar på och letar principer i. Att lära sig fungera enligt huvudregler har fokus, inte "fallgropsord".

För litteratur, kurser och vidare upplysningar om metoden se www.wittingmetoden.se

Av Anita Hjälme, fil. dr. universitetslektor em.

Referenser

  • Witting, Maja, (2005) Wittingmetodens idébakgrund. Solna: Ekelunds förlag/ Verti AB