Språklig medvetenhet, en brygga mellan talat och skrivet språk
Barn kan bli medvetna om språkets olika sidor:| Medvetenhet om språkets ljudsida
|
|
fonologisk medvetenhet | |
| Medvetenhet om orden | |
morfologisk medvetenhet | |
| Medvetenhet om satsbyggnad
|
|
syntaktisk medvetenhet | |
| Medvetenhet om hur språket används | |
pragmatisk medvetenhet |
Vårt svenska skriftspråk är morfofonologiskt vilket betyder att stavningen fångar dels in ordens ljudstruktur dels deras släktskap och ursprung.
Barn som skall lära sig läsa och skriva måste komma underfund med hur talets minsta betydelseskiljande enheter (fonemen) är kopplade till skriftens bokstäver (grafem).
Medvetenhet om språkets minsta betydelsebärande delar (morfemen) har positiv påverkan på förmågan att stava och läsa.
Även syntaktisk och pragmatisk medvetenhet kan gynna läs- och skrivutvecklingen.
Särskilt betydelsefullt är att små barn som skall lära sig läsa och skriva blir fonologiskt medvetna. En framgångsrik läs- och skrivutveckling förutsätter att barnen kan dela orden i fonem. Dessa är emellertid i vissa fall svåråtkomliga och vanligtvis rekommenderas därför att barn först får dela meningar i ord, ord i stavelser och så slutligen hela ord i ljud. Den motsatta operationen innebär sammanljudning med syfte att känna igen vilket ord det är.
I början av 1980-talet genomfördes en undersökning av effekten av språklekar på den senare läs- och skrivinlärningen bland barn i förskolan. Projektet går under namnet Bornholmsprojektet och är väl känt inom läsforskning även långt utanför Sveriges gränser. Det visade sig att den välstrukturerade stimuleringen av barnens språkliga medvetenhet fick kvarstående positiva effekter på dessa barns läs- och skrivutveckling under de första skolåren.
Bornholmsprojektets positiva effekter blev startpunkten för intensiv verksamhet på flera plan. Ett antal doktorsavhandlingar har skrivits inom området barns språkliga medvetenhet. En rad böcker avsedda för förskollärare och grundskollärare med beskrivningar av hur de bäst skall gå tillväga med hjälp av språklekar, rim och ramsor för att stimulera barnens språkliga medvetenhet har publicerats.
Referenser
- Eriksen Hagtvet, B. (2006). Språkstimulering. Del 2: Aktiviteter och åtgärder i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur.
- Gail, T. (2004). Phonological awareness. From Research to practice. New York: The guilford Press.
- Lundberg, I., Olofsson, A. & Wall, S. (1980). Reading and spelling skills in the first school yeras predicted from phonemic awareness skills in kindergarten, Scandinavian Journal pf psychology, 21, 159-173.
- Lundberg, I., Frost, J. & Petersen, O. (1988). Effects of an extensive program for stimulating phonological awareness in preschool children. Reading Research Quarterly, 23, 263-284.
- Häggström, I. & Lundberg, I. (1994). Språklekar efter Bornholmsmodellen &emdash; en väg till skriftspråket. Umeå: Ing-Read.
- Häggström, I. & Lundberg, I. (1994). Språklekar efter Bornholmsmodellen &emdash; en väg till skriftspråket. Handledning. Umeå: Ing-Read.
- Häggström, I. & Stridh, A. (2002). Lek vidare &emdash; fler språklekar efter Bornholmsmodellen. Linköping:Ing-Read.
- Svensson, A-K. (1995, 2005). Språkglädje. Lund: Studentlitteratur.
- Tornéus, M. (2000). På tal om språk. Språklig medvetenhet hos barn. Stockholm: Liber.
- Tornéus, M., Hedström, G-B & Lundberg, I. (1986). På tal om språk. Lekar och övningar. Stockholm: Almqvist & Wiksell