Språkets uppbyggnad
Fonologi
Hur vi lär oss att skilja på olika språkljud och hur vi lär oss att forma de olika språkljuden.
Semantik
Hur vi lär oss ordens innebörd och mening.
Grammatik
syntax: hur ord sätts samman till meningsfulla satser
morfologi: hur barn tillägnar sig de olika morfemen, språkets minsta betydelsebärande enheter.
Pragmatik
Hur man använder språket.
(förmåga att hålla sig till ämnet, situationen, kunskap om vilka regler som styr kommunikationen mellan människor, hur man anpassar röstläget efter vem man talar med)
| Ljud/fonem | |
Bokstäver/grafem | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
Vårt svenska språk består av 27 betydelseskiljande ljud eller fonem, nio vokalfonem samt 18 konsonantfonem.
Källa: Garlén, C. (1988) Svenskans fonologi Lund: Studentlitteratur |
|
Vårt svenska alfabet har 29 bokstäver inklusive w.
Bokstäverna eller grafemen som de också kallas kan delas in i två huvudgrupper: Vokaler: a, o, u, å, e, i, y, ä, ö som kan delas upp ytterligare i 1. hårda vokaler: a, o, u, å 2. mjuka vokaler: e, i, y, ä, ö Konsonanter: b, c, d, f, g, h, j, k, l, m, n, p, q, r, s, t, v, x, z Av dessa är c, q, x och z speciella på så sätt att de inte motsvaras av ett îegetî ljud. T.ex. kan c låta som s eller som k. |
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
, 
och
, 
och
, 
, 
, 
, 
, 
, 
, 
, 
, 
Mer om detta finner du i professor Ingvar Lundbergs föreläsning.