Ordavkodning

Ett barns läsutveckling beskrivs ofta i stadier eller faser där olika slags ledtråder används vid ordigenkänning. Man kan inte räkna med att alla barn går igenom alla stadierna och inte heller att de använder lika lång tid för de olika stadierna. I speciella situationer kan barn återgå till att använda lässtrategier från ett tidigare stadium. De flesta teoretiska modeller beskriver tre stadier: ett för-alfabetiskt, ett alfabetiskt och ett ortografiskt stadium. Flera forskare delar upp det första stadiet i två underavdelningar. Nedan visas den läsutvecklingsmodell som presenterats av Ingvar Lundberg.  


Stadium Ordigenkänning med hjälp av olika slags ledtrådar
Pseudoläsning Använder kontextuella ledtrådar. îLäserî omgivningen. Uppmärksammar inte texten.
Det logografiska ó visuella stadiet Använder kritiska särdrag som ordens längd och formen på vissa bokstäver framför allt i början eller i slutet av orden.
Det alfabetiska ó fonemiska stadiet Tillämpar den alfabetiska principen. Barnet ljudar sig fram (högt eller lågt) vid mötet med ett nytt ord. îDen indirekta vägens strategi.î
Det ortografiska ó morfemiska stadiet Morfofonemisk analys där ordets alla delar används. Igenkänningsprocessen helt automatiserad. Sker snabbt och säkert utan att man behöver fundera. îDen direkta vägens strategi.î

Källa: H¯ien & Lundberg, 1992.

Tilläggas bör att Lundberg liksom flera andra forskare menar att barn blir mindre beroende av att använda kontexten som stöd vid ordigenkänning allt eftersom avkodningsförmågan blir allt bättre. (Se klargörande figur i H¯ien & Lundberg, 1992, s. 67). 

Referenser

  • H¯ien, T. & Lundberg, I. (1992). Dyslexi. Stockholm: Natur och Kultur.

  • Läs mer
  • I kapitel 3 "Reading development" i Kristina Danielssons avhandling "Beginners Read Alound" (2003) finns en utförlig översikt över olika modeller för läsutveckling. Se även Linnea Ehri (2005). Fullständiga referenser finns nedan:
  • Danielsson, K. (2003). Beginners Read Aloud. High versus Low Linguistic Levels in Swedish beginners' oral reading. Stockholm: Institutionen för nordiska språk.
  • Ehri, L. (2005). Development of Sight Word Reading: Phases and Findings. I Hulme, C. & Snowling, M. (Eds.), The Science of Reading. Oxford: Blackwell publishing.

Film om kontextens betydelse för ordavkodningen  

Kontextens betydelse för ordavkodningen

Katarina Herrlin, lektor i didaktik och lärare i skolår 1-3, föreläser om kontextens betydelse för ordavkodningen

Filmer som exemplifierar barns läsutveckling

När barnen börjar i skolår 1 har de hunnit olika långt i sin läsutveckling. Några läser redan med flyt och säkerhet och det finns också de som bara känner igen några få bokstäver. I filmerna nedan läser barnen högt. Efter filmsekvenserna kommenterar professor Karin Taube vad som är utmärkande för respektive barns läsning och hur långt det kommit i sin läsutveckling. I den sista fillmen får du ta del av hur en lärare följer barnens läsutveckling inom ramen för den ordinarie undervisningen. 

Pojke 6 år

En 6-årig pojke läser högt. I slutet av filmen kommenterar professor Karin Taube pojkens läsning.

Flicka 7 år

En 7-årig flicka läser högt. I slutet av filmen kommenterar professor Karin Taube flickans läsning.

Pojke 7 år

En 7-årig pojke läser högt. I slutet av filmen kommenterar professor Karin Taube pojkens läsning.

Barn läser och Britt-Inger Sjöstrand, lärare i skolår 1-3, lyssnar.

Barn i skolår 2 som läser högt för sin lärare.