Läsundervisning

Om läsning handlar om att gå på inre upptäcksfärd,
så handlar läsundervisning om att utrusta resenärerna,
visa hur man kan använda en karta,
ge dem nycklar till äventyret och sagan,
stödja dem när de far vilse och tar omvägar
tills barnet klarar sig på egen hand med kartan.

Källa: Zimmerman & Keene. (2003). Tankens mosaik: om mötet mellan text och läsare. Göteborg: Daidalos


Läs- och skrivundervisning i Sverige

Mellan 2001 och 2006 pågick det s.k. Konsensusprojektet vars huvudsyfte var att lyfta fram sådant som det råder enighet om bland forskare med avseende på läs- och skrivutveckling och läs- och skrivsvårigheter. Ett av delsyftena med projektet var att identifiera en grupp lärare som representerar god yrkesskicklighet när det gäller att undervisa barn som stött på hinder i sin läsutveckling. Ett annat delsyfte var att inventera forskning och undervisningspraxis som leder till minskad risk för läs- och skrivsvårigheter (Myrberg, 2006).

Inom Konsensusprojektet tonas betydelsen av pedagogisk metod ned. Metodvalet är inte av avgörande betydelse menar de intervjuade forskarna. Det är lärarkompetensen som ger utslaget. En skicklig lärare behärskar många olika metoder och har dessutom förmåga att anpassa dessa efter elevernas behov. Att ensidigt tillämpa en metod ses till och med som riskabelt för elevernas läs- och skrivutveckling. Konsensusforskarnas rekommenderade systematiska och välplanerade arbetssätt förutsätter "En pedagogik som bygger på den enskilda elevens förutsättningar, framstegstakt och inlärningsstrategier innebär att läraren kan arbeta diagnostiskt i undervisningssituationen" (Myrberg, 2006, s. 10). Myrberg betonar dock att forskarna inte menar att systematiken behöver stå i konflikt med lusten och glädjen i läsandet och skrivandet. Läsglädje skapas bl. a. genom högläsning och besök på bibliotek. Välkänt är också numera behovet av språklekar, rim och ramsor som stimulerar den språkliga medvetenheten, en faktor av avgörande betydelse i den första läsutvecklingen.

I boken "Läs- och skrivundervisning som fungerar. Intervjuer med lärare" (Blomqvist & Wood, 2006) intervjuas 10 dokumenterat skickliga pedagoger som lyckats med sin läs- och skrivundervisning. De berättar hur de går tillväga för att eleverna ska knäcka koden, få flyt i sin läsning och bli funktionella läsare. Bakgrunden till lärarporträtten är Konsensusprojektet.

Referenser

  • Blomqvist, C. & Wood, A. (2006). Läs- och skrivundervisning som fungerar. Intervjuer med lärare. Stockholm: Natur och Kultur.
  • Myrberg, M. (2006). Bakgrund.  I C. Blomqvist & A. Wood.  Läs- och skrivundervisning som fungerar. Intervjuer med lärare. Stockholm: Natur och Kultur.

  • Läs mer i
  • Lundberg, I. (2006). Alla kan lära sig läsa och skriva. Stockholm: Natur och Kultur.
  • McGuinness, D. (2004). Early reading instruction. What science really tells us about how to teach reading.Cambridge Mass: MIT Press.
  • Myrberg, M. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter. www.sit.se/download/PDF/Dyslexi/skapa konsensus.pdf
  • Myrberg, M. och Lange, A-L. (2006). Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter &emdash; Konsensusprojektet. www.sit.se/download/PDF/Dyslexi/Konsensus2_-06.pdf

Lärarröster om läsning och läsundervisning:

Britt-Inger Sjöstrand, lärare i skolår 1-3

Intervju med Britt-Inger Sjöstrand.

Katarina Herrlin, lektor i didaktik och lärare i skolår 1-3.

Intervju med Katarina Herrlin.
Fråga 1: Är din erfarenhet från 25 år som lärare att fler eller färre barn kan läsa när de kommer till skolan idag jämfört med när du började?

Fråga 2: Använder du någon speciell metod när du ska lära barn läsa? I så fall vilken/vilka?

Fråga 3: Involverar du föräldrarna i barnens läs- och skrivutveckling? I så fall hur?


 

Intervju med lärare som arbetar med Bornholmsmaterialet i en förskoleklass:

1.    Hur förbereder ni era sexåringar för läs- och skrivundervisningen i skolan? Använder ni någon speciell metod ?

Vi tar tillvara på elevernas nyfikenhet för bokstäver och ord och bygger vidare utifrån det med spel, lekar, rim o ramsor, i den vanliga vardagen.
I vårt arbetslag har vi även ett bokprojekt sedan 2003. I förskoleklassen innefattar det föräldrarnas medverkan och bygger på att eleverna lånar hem sagoböcker som de läser tillsammans. Eleverna tar efter ca 2-3 veckor tillbaka boken och berättar för sina kompisar om boken i små grupper.
Eleverna blir inspirerade av varandra och lånar gärna "kompisens" bok vid nästa lånetillfälle.
Att läsa eller lyssna till en saga är en skön stund och ger ofta ett sug efter mera.
Vi jobbar även efter Bornholmsmodellen sedan några år tillbaka.

2.    Vilka är era erfarenheter från att arbeta med Bornholmsmaterialet?

Bornholmsmaterialet är ett mycket bra och enkelt material att jobba med. Det kräver visserligen lite förberedelse men vilket jobb kräver inte det?
Både eleverna och vi vuxna gillar materialet.
Det är så kul när man ser aha-upplevelsen i deras ansikte.
Erfarenheten av att ha jobbat efter Bornholmsmodellen många år är att det är viktigt att följa upplägget och inte som vi gjorde från början &ellip; plockade lite här och lite där.

3.    Hur har elevernas utveckling inom läs- och skriv påverkats?

Våra elever testas av tal- och specialpedagog på våren och nu senast visade testerna att barnen kommit mycket långt fram i sin språkliga medvetenhet.
Många elever har knäckt läskoden redan långt innan de börjar skolår 1.
Vi strävar inte efter att pressa fram utveckling utan vi följer elevernas nivå och lust att jobba med Bornholm.
Det finns ett intresse för att läsa och skriva som vi tror har att göra med elevernas kunskap och förståelse av hur det hänger ihop och nyttan/glädjen av att använda språket i tal och skrift.
I år, 05/06, har vi jobbat med en grupp som redan som 5-åringar började med att jobba med Bornholmsmodellen. Det gjorde att vi i förskoleklassen kunde ta vid där de slutade. Det
underlättade för oss och eleverna visste vad det innebar att jobba med Bornholm.