Läsning

Läsning, konsten att läsa. Läsning är en komplicerad färdighet som kräver lång tid och omfattande övning för att kunna utvecklas. Man kan urskilja två huvudmoment: avkodning och förståelse. Avkodning innebär att man kan identifiera eller känna igen skrivna ord. Förståelse är resultatet av tolkningen av språkliga meddelanden. God läsfärdighet innebär att både avkodning och förståelse fungerar väl (Nationalencyklopedin, 2006).

I internationella undersökningar utgår man ifrån Reading literacy-begreppet:

Läskompetens enligt PIRLS. Förmågan att förstå och använda de skriftspråkliga former som krävs av samhället och/eller värderas av den enskilde. Unga läsare kan konstruera mening från olika slags texter. De läser för att lära, för att deltaga i de läskunnigas gemenskap och för nöjes skull (Skolverket, 2003).

Läsförmåga enligt PISA. Förmågan att förstå, använda och reflektera över texter för att uppnå personliga mål, utveckla sina egna kunskaper och möjligheter, samt att delta i samhället (Skolverket, 2001).


Avkodning (A)

Med avkodning menas inte bara en îöversättningî från skrift till tal. Med avkodning menas att man har identifierat det skrivna ordet dvs. dess allmänna betydelse, uttal och grammatiska egenskaper. Man har avkodat ett ord när man har känt igen det, vet vad det betyder, kan uttala det och känner till hur det kan böjas grammatiskt. Avkodning förekommer endast vid läsning. 

Förståelse av språk (F)

Språkförståelse däremot använder man både vid läsning och när man lyssnar på någon som talar. I språkförståelse vid läsning ingår bl. a. kännedom om meningars uppbyggnad, språkliga bilder, textens ämne och om den genre texten tillhör.

Både avkodning och språkförståelse krävs för att man skall kunna tala om läsning. Detta kan uttryckas i följande formel, (Hoover & Gough, 1990):

L = A x F

Variationer i läsning avgörs av produkten av avkodning och språkförståelse. Om antingen avkodningen eller språkförståelsen saknas (är noll) så blir produkten noll dvs. det förekommer ingen egentlig läsning.

Ytterligare en viktig faktor tas ibland med i ovanstående formel, nämligen motivation (M):

L = A x F x M

Om man inte är motiverad att läsa en viss text satsar man mindre mental energi på läsningen och läsningen blir sämre.


Referenser

  • Hoover, W. & Gough, P. (1990). The simple view of reading. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 2, 127-160.
  • Nationalencyklopedin. (2006). NE.se. Malmö: NE Nationalencyklopedin AB.
  • Skolverket. (2003). Barns läskompetens i Sverige och världen: PIRLS 2001. Stockholm: Skolverket.
  • Skolverket. ( 2001). PISA 2000: Svenska femtonåringars läsförmåga och kunnande i matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.
  • Läs mer i
  • Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber.
  • Fredriksson, U. & Taube, K. (2012). Läsning, läsvanor och läsundersökningar. Lund: Studentlitteratur.
  • Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Lund: Studentlitteratur .

Filmer om läsning och läsutveckling

Viktiga förutsättningar för läsutveckling

Professor Ingvar Lundberg berättar om viktiga förutsättningar för läsutveckling.

Vad är läsning?

Katarina Herrlin, lektor i didaktik och lärare i skolår 1-3, föreläser om vad läsning är.