Kartläggning av läsutvecklingen

Det är viktigt att som lärare veta hur långt eleverna kommit i sin utveckling och vilka eventuella problem de har. För att göra denna kartläggning måste man som lärare fortlöpande ha möjlighet att följa varje enskilt barn. Det mesta av det diagnostiska arbetet sker inom ramen för den ordinarie undervisningen där man gör informella iakttagelser när man till exempel låter barnet läsa högt endast för läraren och genomför enkla övningar där exempelvis problem med avkodningen kan uppenbaras. Utöver informella iakttagelser kan man också använda sig av mer formella prov.

Språket lyfter

Skolverkets diagnostiska material Språket lyfter! (2003) är ett stöd för läraren att systematiskt uppmärksamma och notera elevernas språkutveckling. Det består av en handledning för läraren och ett observationsschema där läraren för varje elev markerar utvecklingen. Materialet går att ladda ner från Skolverkets webbplats (se extern länk  "Svenska/svenska som andraspråk"). Materialet består av ett diagnostiskt material och en handledning.

Nu finns även diagnosmaterialet Nya Språket lyfter! (rev. 2009) som består av en lärarhandledning för löpande observationer samt ett observationsschema för eleven.

Andra material för kartläggning

Nedan finns några exempel på mer formella prov och mätinstrument som kan användas på hela klassen:

DLSTMbas för skolår 1 och 2
Diagnostiskt material för analys av läs- och skrivförmåga
av Birgitta Järpsten, Psykologiförlaget

DLSTMför klasserna 2 och 3
Diagnostiskt material för analys av läs- och skrivförmåga
av Birgitta Järpsten, Psykologiförlaget

LUS Läsutvecklingsschema
Nya Lusboken
Av Bo Sundblad, Birgita Allard och Margret Rudqvist, Bonnier Utbildning

God läsutveckling. Kartläggning och övningar.
av Ingvar Lundberg och Katarina Herrlin, Natur och Kultur

LäsKedjorTM
Lästest för bedömning av ordigenkänning eller ordavkodningsförmåga
Av Christer Jacobsson, Psykologiförlaget 


Inom den Nya Zeeländska metodiken ses en kontinuerlig uppföljning av var eleverna står i sin läsutveckling som ett viktigt moment. Lärarna skall fylla i s.k. Running records, på svenska kallade Läsprotokoll. Detta sätt att kartlägga finns beskrivet i boken Lyckas med läsning. Läs- och skrivinlärning i Nya Zeeland (Johanesson Vasberg, 2001, ss. 54-65).

Enligt denna skall Läsprotokollen ge information om:

  • de strategier eleverna använder för att se innebörden
  • hur eleverna bearbetar information
  • hur eleven använder olika informationskällor för att lösa problem med svåra ord
  • huruvida texten har rätt svårighetsgrad
  • elevens vilja att ta risker
  • hur eleven integrerar sina strategier vid självständig läsning
  • huruvida eleverna väljer lämpliga textnivåer när de läser på egen hand.

Referens

  • Johanesson Vasberg, A. (2001). Lyckas med läsning. Läs- och skrivinlärning i Nya Zeeland. (Originaltitel Reading for life). Stockholm: Bonnier Utbildning.

Film om kartläggning av läsutvecklingen

Katarina Herrlin, lektor i didaktik och lärare i skolår 1-3, föreläser om kartläggning av läsutvecklingen.